Jämställda och rättvisa pensioner- ett pedagogiskt problem

Det handlar om ett arbetsliv där ojämlika löner inte förändrats sedan 1995 och det handlar ett pensionssystem som direkt transfererar och förstärker inkomstgapet mellan män och kvinnor till ett ännu större pensionsgap.
Det handlar om de som har Sveriges vanligaste kvinnoyrke inom skola, vård och omsorg, och de män som tjänar som dem. De som tvingas till deltid av sina arbetsgivare och som har så låg lön att dela lika på VAB är humor ur ett familjeekonomiskt perspektiv. Helt enkelt, med ett ojämställt arbetsliv kan det aldrig bli ett jämställt pensionsliv. 

På förra veckans kunskapsseminarium om jämställda pensioner, visade ett antal utredningar att det inte ser så ljust ut för medelinkomstkvinnan. 39 år behövs det arbetas heltid utan avbrott för att nå upp över Garantipension, 48 år om man tittar på faktisk medelinkomst. För många kvinnor är dagens sanning att de med både tjänstepension och allmän pension inte når upp i Garantipension. Det betyder att det ur ett pensionsperspektiv kvittar för dem om de jobbar eller inte. Det kan inte vara ett rättvist pensionssystem? Detta är ett pedagogiskt problem!

Jag AVGUDAR de människor som med kärlek tar hand om mina barn hela dagarna. Jag älskar att det finns lärare, undersköterskor och, ja, ni förstår? De är en förutsättning för andras heltid och de erbjuds systematiskt deltid och har låga löner. Och om de nu vill arbeta deltid för att hämta sina barn eller vad det månde vara så förstår jag dem.

Lite tydlighet och ärlighet

Det jag saknar i dagens debatt är hur vanliga människor ska hantera sin vardag och framtida pension på bästa och schysstaste sätt. De män och kvinnor som lever på medelinkomst och som måste planera för sin framtida pension. De har inte råd att ta smällen i sin vardag för att framtiden kanske ska se annorlunda ut. De ska kämpa för att ha lite mer än Garantipension att leva på när pensionsdagen kommer.
Och för dem saknas det lite ärlighet:

Föräldraledighet:
Du och din respektive kan faktiskt tjäna på att dela lika på föräldraledigheten oavsett skillnader i lön! Om ni båda omfattas av kollektivavtal eller liknande som ersätter lön vid föräldraledighet så tjänar ni på att dela.

Deltid:
Nej, det spelar ingen roll hur mycket eller lite du arbetar som undersköterska ur ett pensionsperspektiv. Men i valet jobba eller inte så är ju lön bättre än inte och kanske kan du lägga undan pengar och förgylla din pension?

Om du tjänar över 37 000kr (inte undersköterska) måste du hålla tungan rätt i mun om du väljer deltid, se Tjänstepension nedan.

VAB:
Om du är undersköterska blir det antagligen du som vabbar och inte din partner. VAB kompenseras inte som föräldraledigheten. Taket  är en lön på ca 27 000kr och du får ersättning på 80% av den, max ca 125kr/timme. Inte svårt att förstå vem som stannar hemma, ni vill ju amortera och kunna spara pengar. Se nedan…

Kompensation:
Partnern som tjänar mer kan om ni är gifta ge sin PPM till dig som kompensation för att du får ta all jäkla VAB.
Vissa anser att detta skapar felaktiga strukturer, men det som har cementerat inkomstgapet på 15% i samhället är nog inte PPM-pengar som ges bort vid 55års ålder, utan ett lite större problem.

Tjänstepensionen:
Om du under 37 000kr har du  4,5% i tjänstepension och 18,5% i allmänpensionsavsättning, totalt 23%.
Över 37 000kr blir det 30% i tjänstepension plus 18,5% i allmän pension, totalt 48,5% upp till 40 000kr. Över 40 000kr går det ner till 30% i tjänstepensionsavsättning.
Detta betyder att de som tjänar över 37 000kr också har betydligt mer i pensionsavsättning än de under. Rättvist?
Detta bidrar till att inkomstgapet på 15% blir ett pensionsgap på 30%.

Utan kollektivavtal:
Politikerna tänker inte lagstifta för att skydda för dina avgifter eller dåliga råd, de kommer heller inte se till att flytträtten blir fri. Då kan du i många fall räkna av ca 1% och uppåt på dina tjänstepensionsavsättningar och att om du väljer bolag från början kommer det bli dyrt att flytta. Och innan du upptäcker att det är del har det stått dig dyrt.

Konsumentperspektivet: Poängen är att systemet är vad det är

Jag hoppas på att kunna folkbilda och skapa en opinion ur ett konsumentperspektiv. Vad man kan göra åt sitt pensionssparande för att det ska bli så bra som möjligt. Det finns andra som har betalt för att signalera och lagstifta. Men bara för att vara tydlig, lite tips på vägen:

Är du ung och funderar på vad du skall läsa för att maxa din lön/pension?

MATEMATIK på universitetsnivå! Du kommer rocka byxorna av din framtida partners lön. (btw, kul att du läser:-))

Om du redan har valt utbildning?

Maxa ut det du kan av den. Är du i vårdyrket antar jag att det bästa är att söka jobb hos dem som hyr ut personal till Landstinget. Då kanske du också kan få ett glas vin på firmafesten och högre lön.
Om du har en annan utbildning sök dig till mansdominerade arbetsplatser och löneförhandla så höga löner att du skäms! Alltid!

Om du redan både valt karriär och utbildning, man och barn:

Se till att ni kompenserar varandra så mycket det bara går. Du kommer aldrig kunna få tillbaka den förlorade lönen på grund av VAB osv vid en eventuell framtida skilsmässa så det gäller att ni är rättvisa nu.

Själv tackar jag mina föräldrar för att de var tydliga med att akademisk examen är ”need to have” och man och barn är ”nice to have”. Jag skaffade mig alla tre; examen, man, examen (igen), barn.

/Kristina

Brasklappar: Absolut rättvisa är inte nödvändigt men jag sätter mig emot att ordet används i felaktigt.