Pensionspyramiden – På sin spets

En starkare och starkare känsla infinner sig av att pensionspyramiden inte är vad den utger sig för
att vara. Att den i själva verket inte vilar stabilt på sin bas utan står på sin spets och vinglar. Därför har jag under oktober ögnat igenom vad kloka pensionsmänniskor (och journalister) säger om pensionen.

Ur ett pepp-perspektiv har det varit en riktig sänkare. Vet inte hur det varit i media tidigare år (under
den tiden ägnade jag mig åt ångestrelaterad icke-läsning av just de nyheterna) men alltså Dr. Depp is in the house.

SvD har i en artikel ett exempel från Folksam: en pensionär från 30år i offentlig verksamhet med tillhörande tjänstepension kommer få 400kr mer i månaden än en person som inte jobbat och får garantipension + bostadstillägg. Deppigt så det förslår och inte en stabil grund direkt.

Vidare till PROs pensionsutredning… En kort summering: 56% av kvinnliga pensionärer får garantipension. Men fatta vad det betyder!? (Det gjorde inte jag heller så jag fick ringa Pensionsmyndigheten):
Det betyder att trots att 93% av dessa kvinnor har arbetat (enligt PRO) så behöver de garantipension för att få 11300/mån före skatt. By the way, av de som får garantipension är 80% kvinnor.
Och om man vill använda PROs rapport för att blicka in i framtiden så kan man säga så här; Vingligt! För att få en pension som inte behöver kompletteras med garantipension behöver medelmannen arbeta i 36 år och medelkvinnan i 48år.

Alltså nu ska vi se 48 år; Jag har varit föräldraledig med två barn 3,5år, studerat 5år och pusslat ihop småbarnsåren med projektjobb, 2år och varit au-pair utomlands 0,5år. Där rök 11år…
Student vid 19 års ålder, plus de där 11åren av lallande, 30år är jag då och har 35 år kvar till pensionsåldern, då saknas det ju några år, typ 13. Så om jag jobbar tills 78 borde det vara lugnt. Jahapp… Jaha, ok.

Och så har vi Pensionsgruppen som via Annika Strandhäll (vår Socialförsäkringsminister) först kommunicerat att pensionen är ojämlik för att arbetsmarknaden och samhället är ojämlikt, så det måste ändras. Jag orkar knappt kommentera det uttalandet, ni får tänka själva (faktiskt).
Senare i månaden återkom hon med att pensionsåldern måste höjas med åtminstone ett år, ett!? (Och med min personliga beräkning är det 13år, men vem är jag?). Vingligt för overksamhet hos Pensionsgruppen och rädsla hos politiker att säga som det är!

I samma anda kommer Collectums Sifo-undersökning:  36% av de  uppringda tycker privata sparandet är viktigast och 35% säger tjänstepension är viktigast. Collectum upprörs över att svenska folket inte förstått tjänstepensionens storhet.
Perspektiv: allmänna pensionen ger 45% av din inkomst (i bästa fall?!), tjänstepensionen kan ge ytterligare 15% (enl. Collectum), då kvarstår ju 40% av din inkomst som inte täcks av varken eller.
-Så Collectum, om jag nöjer mig med 75% av lönen är det dött race mellan privatsparande och tjänstepension. (Om nu pensionsbolagen inte äter upp mitt tjänstepensionskapital med avgifter).

Peppen var att Pensionsmyndigheten bloggade att ett års extra arbete ger lika som att spara i fyrtio. Olyckligt formulerat kan jag tycka. Alla måste ju arbeta minst typ tre år till för att få råd att gå utanför dörren, så långt är det ju uppenbart att vi måste arbeta fler år, inte som ett val utan av tvång. Det konstateras också i ett blogginlägg att det är bättre att börja spara tidigare än senare och det är ju bara att hålla med. Känns vaket i alla fall, lite pepp på det.

Detta stärker mig i min övertygelse att min ålderdom är beroende av att jag sparar privat utanför almänna- och tjänstepensionssystemen. Det känns inte helt självklart på vilket sätt den berömda pyramiden balanserar, men en sak är säker, den står inte stabilt på sin grund. Den får jag bygga själv.