Har du Adjektiv-försäkring med Verb-fond?

Fondnamn med seglarnamn?

Fond med seglarnamn?

Eller varför kan jag inte återköpa min ITP-pension?

Det kom ett brev till mig med frågan om vad som gäller för de där ”ITP-pensionerna” och varför man inte ens kan flytta dem. Det var i all fall beskedet som hade förmedlats när personen i fråga ville återköpa sin ITP och det här liksom kokar ihop hela problemet med tjänstepensioner. De är många, de är olika, de finns på olika ställen och ägs av alla andra än du själv

Det finns två huvudtyper av tjänstepensioner, oavtalade och kollektivavtalade. Vad skiljer de två? Rätt mycket faktiskt, på gott och ont. Här kommer inte ges en utförlig jämförelse men vi kan skrapa lite på ytan.

Bra grundregel är att om pensionen heter en konstig bokstavs-/sifferkombination är den kollektivavtalad: ITP1, ITP2, PA03, PA16, PA91, KAP-KL, AKAP-KL osv… Det finns en väldigt bra tjänst hos Konsumenternas där du kan jämföra de olika bolagen och avgifterna. Och här finns en stor genomgång av de olika avtalens fonder. Alltså: Verkar det svårt och obegripligt är du ändå i goda händer!

Heter pensionen saker som TryggPlan, Friplan eller något annat adjektiv är den med all säkerhet oavtalad tjänstepension (även om alla inte har adjektivnamn). Innehåller fondvalet något med trygghet eller navigation är det ytterligare ett tecken på oavtalad pension. Alla fondnamn med verb, vi kan kalla dem verbfonder, är som regel väldigt dyra. En annan bra grundregel är alltså: om din pension har ett mysigt adjektivnamn med en rekorderlig verbfond ska du definitivt kontrollera avgifterna och utveckling. Verkar det bra och begripligt kan du vara riktigt illa ute.

Kollektivavtalad tjänstepension

I Sverige är det arbetsmarknadens parter som bestämmer vad som gäller (det är sen gammalt). De sluter avtal med varandra för alla arbetsgivare (arbetsgivarorganisationer) och anställda (facken) som ingår i deras område. Avtalen omfattar allt som rör arbetslivet, en del av det är tjänstepensionen.
De avtalade pensionerna förhandlas som en stor säck pengar för alla företag inom avtalet. Det ger en bättre förhandlingsposition än det bara är ett litet företag som förhandlar. Generellt sett har kollektivavtalade pensioner mycket bättre villkor i form av framförallt lägre avgifter till försäkringsbolagen och fondförvaltarna (dock inte lika låga som PPM), men eftersom inget är gratis här i världen är ”kostnaden” att fondutbudet kan lämna en del att önska, samt att försäkringarna saknar flytträtt och går inte heller att återköpa. De möjligheterna har parterna helt enkelt förhandlat bort.

De flesta kollektivavtalade pensioner sätts av med 4,5% upp till en månadslön på 37 063kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp/år 2016) och över den lönen sätts 30% av.

Nu tänker du att det där var ju lättplätt att ha koll på! Både ja och nej.
Om man vill göra det så enkelt som möjligt väljer man någon billig global indexfond i det billigaste försäkringsbolaget.
Men saken är den, kollektivavtalen har olika avgifter, inbetalningstidpunkter, fondutbud och åldrar när pensionen börjar betalas in, bland annat. De är ju avtalade under olika upphandlingar med olika krav och olika mycket pengar i stora säcken de förhandlar med. Och NÄR du byter jobb oavsett om det sker inom samma avtalsområde eller om du byter kommer du få en eller flera nya försäkringar att hålla koll på. Som tur är så finns minpension.se , där kan du åtminstone lokalisera alla!

Oavtalad tjänstepension

Oavtalad pension får man som anställd i ett företag som inte har kollektivavtal. Det är din arbetsgivare som har bestämt vilken nivå din pensionsavsättning ska ha. Avsättningen kan vara både lägre och högre än de avtalade men är nog oftast lägre. De oavtalade pensionerna har mycket högre avgifter än de avtalade, både för själva försäkringen som pengarna finns i och fonderna som du köper för pengarna.
Det är denna typ av pension som gör en intressant för försäkringsmäklare som ger ”oberoende” råd. De tjänar hyfsat mycket pengar på att ge dessa råd (ofta att man ska köpa en ”verb-fond” i en ”adjektiv-försäkring”).
Dyrt och dåligt tänker du nu? Det kan det vara, men du kan också flytta din pension till gratis och bra. Utöver det så har du rätt att återköpa/lösa in de riktigt små pensionerna innan de försvinner i avgiftsträsket.

No exitÅterköp

Så kommer vi äntligen till frågan om återköp. Faktum är att det bara är tillåtet om pensionsförsäkringen är oavtalad eller privat. För de kollektivavtalade pensionsförsäkringarna har arbetsmarknadens parter avtalat bort rätten till återköp helt (i alla fall före 55års ålder). Jag vet för jag trodde verkligen att jag hittat ett kryphål för min KAP-KL, men nej, stort nej!
Hur blev det så här? Jag ser framför mig att försäkringsbolagen sa att om ni vill ha ett bra avtal så ska era medlemmars pengar vara bundna till oss i all framtid.

Oavtalade pensioner kan man lösa in om de är mindre än 1 prisbasbelopp (44 300kr 2016). Vill du göra det kan du läsa här. Och här kan du se vilka som tillåter återköp/inlösen.
Om tjänstepensionen är liten och pengarna äts upp av avgifterna ska du lösa in tjänstepensionen! Min ”värsta”försäkring (TryggPlan hette den) hade avgifter över 10%, uppemot 60% av inbetalade värdet hade försvunnit på 15 år.
Om du har mer pengar: flytta den till ett bättre avgiftsfritt alternativ (t ex; AvanzaNordnet, berätta gärna om ni vet andra). Då behåller ni pengarna som pension, betalar den lägre pensionssparskatten (0,09%), slipper betala inkomstskatt och får ett fullgott avgiftsfritt sparalternativ.

Innan man gör ett återköp tänk på:

  • Pension är pension och kommer behövas i framtiden. Är det en tjänstepension du löser bör du sätta den i ett avgiftsfri KF eller ISK och fortsätta spara utan avgifter.
  • Du kommer få inkomstbeskatta pensionspengarna eftersom de är obeskattad lön från din arbetsgivare.
  • Det är högre skatt på sparandet utanför 0,42% mot 0,09% (2016).
  • Efter du har löst ut den ingår den i ert gemensamma bohag om du är gift. Vid en framtida separation kommer den då delas mellan er.

/Kristina

Ps. Ett är säkert, det borde städas upp lite Ds.